Ella är sexton år och har precis börjat på teaterprogrammet på gymnasiet i Halmstad. Hon drömmer om att bli skådis och få spela mot Jonas Malmsjö på Dramaten. Målmedvetet letar hon också efter söta pojkar att ha sex med. Hon vill ha kul och är egentligen inte ute efter ett långvarigt förhållande. Men Ella blir mot sin vilja den som killarna vill ha för en natt men ändå ser ner på. Och ibland gör det ont. Var går gränsen? Och varför kan inte en tjej få vara en player?
Ärligt talat, när jag läste den här boken tänkte jag, varför fortsätter jag att läsa den här boken? Handlingen är ganska tråkig och karaktärerna är ganska so lame. Men på något konstigt sätt så fortsatte jag att läsa vidare och vipps så var den utläst. Det var ju ändå något som föll mig kvar (okej, jag får mega ångest om jag avslutar en bok utan att ha läst ut den, för den kan ju faktiskt bli bättre i slutet), kanske språket höll mig kvar för det gillade jag. Det var roligt, rappt, och jag slår vad om att det är omöjligt att inte känna igen sig. Det beskrivs bråk med vänner, killar som flirtar, de typiska bråken med föräldrarna. Oavsett vilken siffra man har på sin ålder eller hur många tonårshångel man har haft så känner man igen sig i Ella och hennes tankar och funderingar.
Tyvärr så gjorde Söta pojkar är bara på låtsas inte så stort intryck hos mig. Dagen efter kom jag knappt ihåg vad den handlade om och jag blev stundtals väldigt irriterad på Ella. Men samtidigt så är hon en vanlig tonårstjej som vill leva i nuet och utforska sig själv och resten av det som världen erbjuder henne. Helt normalt när man tänker efter. Det blir bara så extremt när hon i ena kapitlet oroar sig över en kille och i nästa så är han totalt bortglömd.
Den va inte värdelös, men inte jättebra. Kanske helt enkelt inte min typ av bok. Språket var fint, och den var lätt att ta sig igenom. Egentligen perfekt för stranden, en bok att koppla av med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar